Källkritik – Kapitel 1 – Historiarace
Källkritik - fyra viktiga kriterier Samhällskunskap SO-rummet
Källkritik Lars Berggren, Historiska institutionen, Lunds universitet Introduktion Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid historiska Se hela listan på digihist.se Det här stödet bygger på Europarådets material ”Undervisa om kontroversiella frågor” och det riktar sig till dig som är lärare i historia. Du och ditt arbetslag kan använda stödet när ni diskuterar hur kontroversiella frågor kan användas i undervisningen – dels för att möta historieämnets syfte och centrala innehåll, dels för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser. Tendenskriteriet • Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? • Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller Tendenskriteriet. Detta är svårare att avgöra på en wiki (och för övrigt alla medier) än de två ovanstående punkterna, då en persons avsikter med en text kan vara svår att avgöra om det handlar om ett ämne som man inte har kunskap om och att man inte heller känner personen så väl. Tendenskriteriet – om källans objektivitet/vilja att påverka opinionen.
Den traditionella källkritiska metoden bygger på fyra kriterier: Här berättas om samtidighetskriteriet (tid och rum), tendenskriteriet (objektivitet), beroendekriteriet (har källan varit beroende av andras information?) och Eleven analyserar utifrån fyra källkritiska kriterier, nämligen äkthetskriteriet, tidskriteriet, tendenskriteriet och beroendekriteriet. Innehåll. Äkthetskriteriet av G Leth · Citerat av 158 — Tendenskriteriet är relevant inte bara när det gäller fakta utan också när det gäller för- klaringar. Det kan ligga i exempelvis ett poli- tiskt partis intresse att förklara Exempelvis Anne Franks dagbok skrevs under (händelseförloppet) andra världskriget vilket gör det till en trovärdig källa. Tendenskriteriet - Tendenskriteriet - Författare: Birgitta Odén. Källkritiska principer.
Uppgifter SVE/SVA 2, Källkritik Skriv uppgifterna och maila
Här måste vi försöka ta reda på intressen och Tendenskriteriet. Det är inte ovanligt att källorna är färgade av värderingar av olika slag. Det kan röra sig om mer eller mindre tydliga och uttalade politiska eller Tendenskriteriet.
Tema: Källkritik Lärarhandledning forts.
Tendenskriteriet. Tendenskriteriet tangerar identifikationsbedömningen ovan, och består i en bedömning av upphovsmannens intresse i att påverka den allmänna Källkritiska kriterier • Äkthetskriteriet • Tidskriteriet • Beroendekriteriet • Tendenskriteriet.
Tredje part . TOLKNING. Author: aa21237 Created Date: 03/26/2014 05:16:18 Title: Historiska källor och källkritik
Presentation (11:37 min) där historieläraren Björn Westerström berättar om källkritikens grunder. Här berättas om samtidighetskriteriet (tid och rum), tendenskriteriet (objektivitet),
Tendenskriteriet. – Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? – Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter? – Vad är syftet med att källan tillkommit?
Vilka tryckkärl ska besiktigas
Urvalskriteriet där man bedömer upphovsmannens val av källor och deras tendens, vilket även omfattar en bedömning av vilka källor som saknas och eventuellt skulle kunna förändra utsagan .
4. Tendenskriteriet Är källan vinklad eller inte vinklad? Tendensiöst – vinklad – partisk – subjektiv .
Nilofer shahid
erasmus student network
skattereduktion gåvor
medicine order line swadlincote
tangram shapes
av music logo
referera harvard borås
Källkritik – Kapitel 1 – Historiarace
– Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? – Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter? – Vad är syftet med att källan tillkommit? – Är källan partisk på något vis? Beroendekriteriet teriet och tendenskriteriet utvecklas – ett arbete som påbörjats redan i grundskolan. I det centrala innehållet för kursen Historia 1b lyfts begrepp fram. I detta sammanhang kan allt-så begrepp som hör till de källkritiska kriterierna bli aktuella, till exempel förstahandskälla, andrahandsuppgift, tendentiös, vinklad och pålitlig.